I mitt arbete går jag som regel igenom hela barnets historia, från tiden under graviditet till idag. Hur mådde barnet vid födelsen och senare genom åren? Samtal förs om hur barnet vuxit och det jämförs med tillväxtkurvan, som är barnets individuella facit. Vi diskuterar matintag, måltider och eventuell överkänslighet. Jag går noggrant igenom symtomen – när de uppträdde första gången, hur de har förändrats och vad som påverkar dem.
Sömnen är av avgörande betydelse för barns hälsa. Jag informerar om barnets sömnbehov utifrån sin ålder. Ju yngre barnet är desto mer sömn behövs för hjärnans återhämtning.
Tyvärr ser vi idag en växande trend där barn får för alldeles för lite sömn. Det är normalt för barn att testa gränser och att ge uttryck för att de ”vill inte gå och lägga sig”. Det blir den vuxnes ansvar att se till att barnet kommer i säng i tid för att få sina timmar, innan det är dags att stiga upp. En lugn kvällsrutin brukar underlätta, där barnet vet att slutstationen är att det ska sova. Här finns många bra knep för att hålla på gränser, olika beroende på ålder. Konsekvens och samstämmighet mellan föräldrar är viktigt. Om föräldrarna har delad vårdnad är det viktigt att komma överens om gemensamma rutiner för att ge barnet en stabil tillvaro.
Skärmtid – en modern utmaning
Skärmtid är en av de största livsstilsfrågorna för barn idag. Den digitala revolutionen har skapat en utmaning för både barn och föräldrar. Vi ser idag tydliga tecken på skärmberoende och de symtom som kommer med det.
Vi vet att barnhjärnan utvecklas genom interaktion, rörelse och stimulans från verkliga sinnesupplevelser. Långvarig skärmtid stjäl dyrbar tid. Den stör den naturliga utveckIingen, passiviserar barnet och skärmar av det från verkligheten.
Folkhälsomyndigheten (FHM) rekommenderar ingen skärmtid för barn under två år, eftersom all vaken tid behövs för hjärnans snabba utveckling i verkligheten. Det är nu barnets empatiska förmåga grundas och barnet behöver mycket blickkontakt med föräldrar och andra. Denna tid är också viktig för språkutvecklingen och motoriken.
Fler riktlinjer behövs från FHM gällande skärmtid för äldre barn och ungdomar som idag lider mycket på grund av skärmarna. Lång skärmtid orsakar i längden många av de symtom vi ser hos unga idag – inte minst den psykiska ohälsan. Några vanliga symtom kopplade till lång skärmtid:
koncentrationssvårigheter och rastlöshet, vilket kan ge skolproblem
sömnsvårigheter och sömnbrist
nedstämdhet och depression, ångest och sociala svårigheter
försämrad motorik och fysisk inaktivitet.
Diagnoser som ADHD och autism ökar, men många av de typiska symtomen kan bero på en obalanserad livsstil där lång skärmtid är en bidragande orsak. Tech-jättarna gör stora pengar på barns digitala beroende och de vet hur att skapa beroende. Det blir föräldrarna som måste sätta gränser – men det är inte lätt. Därför riskerar vi att få ett ”digitalt klassamhälle”, där barn med föräldrar som inte sätter gränser får svårare att lyckas i livet. Här kan samhället göra mer genom förebyggande arbete och bättre information till föräldrar.
Vikten av en holistisk syn på barns hälsa
Som läkare har jag alltid varit nyfiken på grundorsakerna till hälsoproblem. En halsfluss är lätt att behandla, men diffusa magproblem kräver en djupare analys. Med en bred approach blir det lättare att hitta den faktiska orsaken till de besvär patienten har. Provtagning kan ge viktig information, men föräldrars kunskap om sitt barn är ovärderlig liksom barnets noggrant genomgångna sjukhistoria och levnadsvanor. När vi ser livsstilsproblem krävs regelbunden uppföljning och stöd för att skapa en positiv förändring.
Engagemang och en helhetssyn är avgörande för att hjälpa barn. Genom att se hela bilden – från medicinska faktorer till livsstil och sociala sammanhang – kan vi ge barn de bästa förutsättningarna för ett friskare liv.