I dag behandlas omkring en halv miljon svenskar med medicin för sköldkörtelsjukdom, och mer än 80 procent av dem är kvinnor. Många gånger uppkommer sköldkörtelrubbningar hos kvinnor i samband med förklimakteriet, en tid då många försöker hinna med allt och lite till, samtidigt som kroppens behov och produktion av hormoner börjar förändras.
Vad är sköldkörteln?
Sköldkörteln (tyroidea) är en liten men livsviktig körtel som sitter på luftstrupens framsida, strax under struphuvudet. Den producerar hormoner som styr kroppens ämnesomsättning och värmeproduktion.
Sköldkörteln samverkar med så gott som alla organ i kroppen. Faktum är att alla våra celler har receptorer för att ta emot sköldkörtelhormon. Linus Mårtensson, läkare på Funmed med lång erfarenhet av att behandla patienter med sköldkörtelproblem, brukar säga att det är lättare att förklara vad sköldkörteln inte gör än allt vad den bidrar till.
Starkt förenklat kan sköldkörteln ses som kroppens termostat. Ju mer hormon sköldkörteln producerar, desto högre energi- och ämnesomsättning, värmeproduktion och tvärtom.
Vilka hormoner tillverkar sköldkörteln?
Sköldkörteln producerar flera hormoner, men framför allt tyroxin (T4). Det mer aktiva hormonet trijodtyronin (T3) tillverkas i mindre mängd genom omvandling av T4 i bland annat lever, njurar, muskler och mag-tarmkanalen.
Vad är TSH?
Hypofysen i hjärnan hjälper till att reglera sköldkörtelns funktion genom att bilda ett hormon som kallas TSH, tyroideastimulerande hormon. När det frisätts i blodet stimulerar det sköldkörteln att tillverka sköldkörtelhormon. När det finns mycket sköldkörtelhormon i blodet, minskar hypofysens produktion av TSH.
Om du har ett högt TSH-värde innebär det alltså att din sköldkörtel producerar för lite sköldkörtelhormon.
Vad innebär fritt T4 och fritt T3?
När man tar prover av T4 och T3 brukar de förkortas fT4 och fT3. F:et står för ”fritt” hormon och betyder att det är andelen obundet sköldkörtelhormon som mäts. Den största delen av sköldkörtelhormonerna som produceras är bundna till bärarproteiner som transporterar dem i blodet.
De bundna sköldkörtelhormonerna fungerar som en reservoar och frisätts vid behov så att kroppen alltid har lagom stor tillgång till aktivt hormon som har effekter i cellerna.
Att ha tillräckligt med sköldkörtelhormon är viktigt för oss hela livet; redan i livmodern är det viktigt för att fostret ska växa och utvecklas normalt. Det finns många kopplingar mellan felfungerande sköldkörtel och ökad risk för olika hälsoproblem, bland annat struma, hjärtsjukdom, typ 2-diabetes, perifer nervsjukdom, infertilitet och fosterskador. Risken för sämre kognition och demens kan också öka, även om sambandet ännu inte är klarlagt.
Sköldkörtelsjukdomar
Förr var struma den vanligaste sköldkörtelsjukdomen och orsaken var oftast jodbrist. Vid struma blir sköldkörteln förstorad så att man känna den utanpå halsen. Tack vare att vi numera tillsätter jod i salt i Sverige har förekomsten av struma minskat kraftigt.
I stället har hypotyreos blivit den absolut vanligaste formen av sjukdom i sköldkörteln. Det innebär att sköldkörteln inte orkar producera hormoner i den takt som behövs, den har en underfunktion.
Faktum är att diagnosen hypotyreos har ökat kraftigt bland yngre kvinnor i åldern 20–39 år de senaste tjugo åren. Andelen som behandlas för underfungerande sköldkörtel har fördubblats sedan 2012. Detta kan delvis hänga ihop med en ökad medvetenhet om symtomen och det screeningprogram som startats för att upptäcka sköldkörtelstörning i samband med graviditet. Autoimmuna sjukdomen Hashimotos tyreoidit är den vanligaste orsaken till hypotyreos.
Motsatsen till hypotyreos är överfunktion i sköldkörteln, som kallas hypertyreos, förkommer också men är inte alls lika vanligt. Då produceras ett överskott av sköldkörtelhormon som kroppen inte kan ta hand om.
Både hypertyreos och hypotyreos kan orsakas av olika faktorer som ärftlighet, inflammation, näringsbrist och autoimmunitet.
Vilka symtom ger hypotyreos?
Symtomen vid underfunktion i sköldkörteln kan vara variera. De utvecklas ofta långsamt under lång tid, vilket kan göra det svårt att ställa rätt diagnos i ett tidigt stadium.
Vanliga symtom på hypotyreos är:
Trötthet: Personer med hypotyreos känner sig ofta trötta och orkeslösa, även efter att ha sovit en hel natt.
Viktuppgång: Hypotyreos kan orsaka viktökning, eftersom kroppens ämnesomsättning går långsammare.
Känslighet för kyla: Många har problem med frusenhet, även när det är varmt. Det beror på att värmen som alstras när våra celler producerar energi minskar på grund av lägre energiproduktion.
Torr hud: Hypotyreos kan orsaka torr och flagnande hud och även torrt hår och spröda naglar.
Förstoppning: En del får problem med förstoppning, eftersom brist på sköldkörtelhormon saktar ner matsmältningen.
Muskelsvaghet: Det är också vanligt att känna sig svag i musklerna. Man kan även få muskelvärk och kramper.
Depression: Hypotyreos kan orsaka nedstämdhet, depression och annan humörpåverkan.
Minnesproblem: Även minnet och hjärnans kognitiva funktion kan påverkas.
Oregelbunden mens: Menscykeln hos kvinnor med hypotyreos kan bli oregelbunden. En del blöder också mer vid mens.
Inflammation och autoimmunitet
Inflammation är en nyckelfaktor i utvecklingen av sköldkörtelsjukdomar. Sköldkörteln är känslig för inflammation som kan orsaka skador på sköldkörtelvävnaden och störa sköldkörtelfunktionen.
Hashimotos tyreoidit är alltså den vanligaste orsaken till hypotyreos. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens immunförsvar angriper sköldkörteln. Detta orsakar inflammation, vilket skadar sköldkörteln och försämrar produktionen av sköldkörtelhormon.
Hashimotos kan uppstå när sköldkörteln blir kroniskt inflammerad, till exempel vid jodbrist (men också vid kroniskt högt jodintag). Då har immunförsvaret blivit överaktivt och börjat angripa sköldkörteln. Vid hashimoto har man ofta höga värden av antikroppar:
TPO (tyreoideaperoxidas) och/eller
TG (tyreoglobulin).
Behandling av sköldkörtelrubbningar
Hypotyreos behandlas normalt med läkemedlet levotyroxin (Levaxin) som består av syntetiskt, bioidentiskt T4-hormon. I vissa fall ges även liotyronin som liknar det naturliga hormonet T3.
Vad behöver sköldkörteln för att fungera normalt?
Av allt jod som vi har i kroppen finns omkring två tredjedelar i sköldkörteln. Det behövs för att sköldkörteln ska kunna producera sina hormon. Jodbrist kan därför orsaka underfungerande sköldkörtel. För mycket jod är emellertid inte heller bra. Det har faktiskt kopplats till ännu större risk för autoimmun sköldkörtelsjukdom.
Andra näringsämnen som behövs för en välfungerande sköldkörtel är järn, zink och selen. Järnbrist kan vara en orsak till att vissa patienter med hypotyreos har kvar sina symtom trots att de äter Levaxin. Selen behövs för omsättningen av sköldkörtelhormon och selentillskott hos personer med selenbrist har visat sig minska förekomsten av antikroppar mot sköldkörteln.
Inositol, ett sockerämne som är viktigt för cellernas signalering, samverkar med selen och kan förbättra effekten när det gäller att minska förekomsten av antikroppar mot sköldkörteln.
Även magnesium, zink, D-vitamin och B-vitaminer (särskilt B1och B12), samt coQ10 och aminosyran tyrosin är näringsämnen vi behöver tillräckligt av för god sköldkörtelhälsa.
Kost som stöttar sköldkörteln
Mat som innehåller gott om de näringsämnen som sköldkörteln behöver är lever, kött, ägg, fet fisk (sardiner, makrill), skaldjur (ostron, musslor, räkor), alger (dulse) och salt som innehåller jod. Bra källor till selen är paranötter (det räcker med 2–4 stycken per dag), sardiner, ägg och svamp.
Eftersom inflammation kan bidra till sköldkörtelrubbningar är det bra att äta födoämnen som har dokumenterad antiinflammatorisk verkan, till exempel mörka bladgrönsaker, grönt te, färgstarka bär, extra jungfruolivolja och kryddor som timjan, oregano och rosmarin.
Ägg innehåller hög halt av aminosyran tyrosin som också behövs för att bilda sköldkörtelhormon, plus massor av vitaminer och mineraler.
Glutenhaltiga livsmedel kan vara bra att undvika om du misstänker att du är känslig mot gluten, eftersom glutenkänslighet verkar ha en koppling till Hashimotos sjukdom. Hashimoto är också associerad med flera andra autoimmuna sjukdomar som perniciös anemi, binjuresvikt och celiaki (glutenintolerans).
Se upp med stressen
Långvarig stress kan eventuellt vara skadligt för sköldkörteln, eftersom det ökar hormonet kortisol i blodet, vilket i sin tur får THS att stiga, hormonet som leder till ökad produktion av sköldkörtelhormon.
Det saknas dock tydlig evidens för ett samband mellan stress och utveckling av sköldkörtelsjukdom, men det är känt att stressrelaterade rubbningar som ångest och posttraumatisk stress spelar en roll vid utvecklingen av autoimmuna tillstånd som Hashimotos tyreoidit. Och i en mindre studie av kvinnor med hashimoto minskade deltagarnas sköldkörtelsymtom och nivåer av antikroppar efter ett åttaveckors program med stresshantering.
Var därför försiktig med alla typer av kronisk stress, inklusive alltför hård fysisk träning, och se till att du har verktyg för att hantera stress.
Med rätt livsstil kan du slå tre flugor i en smäll: minska risken för inflammation, öka tillverkningen och konverteringen av sköldkörtelhormon och förbättra din hälsa generellt. Ge dig tid att sova tillräckligt, ät mat som din kropp verkligen behöver, undvik att utsätta dig för giftiga ämnen, rör på dig varje dag och umgås med människor du trivs med.
Läs mer!
Ida fick diagnosen Hashimotos sjukdom när hon bara var 21 år. Trött, nedstämd med panikångest och utan långsiktig hjälp, sökte hon svar hos olika läkare på hur hon skulle kunna må bättre – men utan större framgång. Läs hela hennes berättelse.
Källor
Armstrong M, Asuka E, Fingeret A. Physiology, Thyroid Function. I: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK537039/
Patil N, Rehman A, Jialal I. Hypothyroidism. I: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK519536/
Mathew P, Kaur J, Rawla P. Hyperthyroidism. I: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK537053/