Torn av stenar

Ortorexi – när det hälsosamma blir ohälsosamt

Ett ämne som vi på Funmed får frågor om är ortorexi, en ångestskapande fixering vid hälsosam livsstil och framför allt hälsosam kost. I den här artikeln hoppas vi kunna ge svar på de vanligaste frågorna och beskriva några viktiga varningstecken. 

Så här blir du patient

Ortorexi är ett fenomen som påminner om ätstörningar som anorexi. Ordet kommer från grekiskans orthos (”rätt”) och orexis (”aptit”) och betyder ungefär ”rätt kost”. Människor som drabbas av ortorexi är ofta väldigt intresserade av hälsa men känner samtidigt stor oro för att inte äta eller leva tillräckligt hälsosamt.  

Vid anorexi, däremot, får man ångest av att äta eftersom man inte vill gå upp i vikt. Vikten brukar spela roll också för personer med ortorexi, och vissa har skev kroppsuppfattning som vid anorexi, men framför allt känner man ett tvång att äta nyttig mat. En person med ortorexi vill ha ständig kontroll över det hen äter och dricker, vilket kan leda till ett väldigt begränsat näringsintag. Vissa utvecklar även ett träningsberoende. 

Tecken på ortorexi  

Social isolering är en vanlig följd av ortorexi och de som drabbas har ofta perfektionistiska drag.(1) En varningssignal att vara uppmärksam på är därför om man ägnar så mycket tid till att tänka på kost och träning att det går ut över ens vanliga liv och sociala relationer.  

Ett annat varningstecken är att man känner stark skuld, oro eller ångest om man inte tränar tillräckligt eller inte får i sig rätt sorts mat. Det kan exempelvis ta evigheter att handla eftersom man vill kontrollera alla innehållsförteckningar.(2)

Hur många har ortorexi? 

Det finns validerade frågeformulär (det vanligaste kallas ORTO-15) för att undersöka förekomsten av personer som är i riskzonen för ortorexi, men de här verktygen är inte hundraprocentigt tillförlitliga.(3) Dessutom räknas inte ortorexi – till skillnad från anorexi – som en egen diagnos, utan tillhör den allmänna kategorin ”ätstörning utan närmare specifikation”. Därför är det svårt att veta hur många som egentligen lider av det här tillståndet. 

Forskningen visar dock att ortorexi är relativt vanligt hos personer som drabbas av sjukdomstillstånd som innebär att man behöver göra genomgripande kost- och livsstilsförändringar, till exempel IBS (4) och diabetes.(5) 

Vad är orsaken? 

Flera forskare menar att den västerländska kulturen med sitt fokus på extrema kroppsideal och mängder av olika modedieter bäddar för utveckling av beteenden som ortorexi.(6) Sociala medier gör inte saken bättre och hög användning av särskilt Instagram har kopplats till ökad risk för ortorexi.(7) 

– Det är väldigt sällsynt att man får en ätstörning eller ett onormalt ätbeteende om man inte samtidigt har andra tecken på psykisk ohälsa, säger Angela Guarda, docent i psykiatri och beteendevetenskap vid Johns Hopkins Hospital, till Washington Post. Ofta kan man också lida av en ångestproblematik och ibland även tvångssyndrom.(8) 

Det besvärliga med ätstörningar som ortorexi är att de kan vara svåra att upptäcka, vilket innebär att de som drabbas inte får hjälp i ett tidigt skede. Därför är det viktigt att uppmärksamma och prata om onormalt ”hälsosamt” beteende utan att skuldbelägga någon. Och att ta allt man ser på sociala medier med en nypa salt. 

Samtidigt är det viktigt att inte förväxla ortorexi med den rädsla som kan uppstå i samband med matallergier eller andra sjukdomar som man vet blir sämre när man äter vissa sorters livsmedel.  

Det finns också många människor som hanterar olika livsbegränsande hälsobesvär genom att bland annat utesluta vissa typer av livsmedel, till exempel vid autoimmuna tillstånd som de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns syndrom och ulcerös kolit. De äter en eliminationskost eftersom de mår bättre av den.  

Funmed och eliminationskost 

På Funmed jobbar vi med att bygga upp människors hälsa. Mycket av det inledande arbetet handlar om att återställa en normal matsmältningsfunktion, bland annat genom att hitta en kost som belastar den individuella patienten så lite som möjligt. Därför används eliminationskost ofta under själva läkeperioden, men målet är att sedan bredda kosten. 

Att äta hälsosamt, motionera och ge sig själv tillräckligt med vila och socialt umgänge är viktigt, men kost-och livsstilsförändringar är aldrig så avgörande att de ska kännas som ett tvång. Vårt mål är alltid att du som patient i samarbete med din läkare och hälsocoach hittar den väg som är bäst för dig. 

För många kan det fungera att äta till 70, 80 eller 90 procent hälsosam, oprocessad eller lågprocessad mat och i övrigt mindre hälsosamma livsmedel. Allt beror på din livssituation och hur du fungerar biokemiskt och mentalt.  

Men om du misstänker att ditt beteende kring kost och hälsa är på väg att bli onormalt eller skadligt är det viktigt att du pratar med din läkare eller någon annan du litar på, så att du får den hjälp du behöver.   

Mer om ätstörningar 

På 1177 finns mer information om ätstörningar:

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ 

Om du är under 18 år kan du kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar; en del tar emot personer upp till 25 år. 

Personer över 18 år kan få hjälp via sin vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller företagshälsovården om man jobbar. Det går också att ringa till 1177 för att få vägledning. 

Organisationer som du kan vända dig till: 

Riksföreningen mot ätstörningar

http://www.friskfri.se/ 

Tjejzonen 

https://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/ (för tjejer mellan 10 och 25 år) 

Shedo – en ideell förening mot ätstörningar och självskadebeteende 

https://www.shedo.se/ 

Referenser 

  1. Moroze RM, Dunn TM, Holland JC, Yager J, Weintraub P. Microthinking about micronutrients: a case of transition from obsession about healthy eating to near-fatal "orthorexia nervosa" and proposed diagnostic criteria. Psychosomatics. 2014;56:397–403.  

  2. Mitchison D, Dawson L, Hand L, Mond J, Hay P. Quality of life as a vulnerability and recovery factor in eating disorders: a community-based study. BMC Psychiatry. 2016 Oct 11;16(1):328.

  3. Dunn TM, Bratman S. On orthorexia nervosa: A review of the literature and proposed diagnostic criteria. Eat Behav. 2016 Apr;21:11-7.

  4. McGowan A, Harer KN. Irritable Bowel Syndrome and Eating Disorders: A Burgeoning Concern in Gastrointestinal Clinics. Gastroenterol Clin North Am. 2021 Sep;50(3):595-610.

  5. Grammatikopoulou MG, Gkiouras K, Polychronidou G, Kaparounaki C, Gkouskou KK, Magkos F, Donini LM, Eliopoulos AG, Goulis DG. Obsessed with Healthy Eating: A Systematic Review of Observational Studies Assessing Orthorexia Nervosa in Patients with Diabetes Mellitus. Nutrients. 2021 Oct 27;13(11):3823.

  6. Syurina EV, Bood ZM, Ryman FVM, Muftugil-Yalcin S. Cultural Phenomena Believed to Be Associated With Orthorexia Nervosa - Opinion Study in Dutch Health Professionals. Front Psychol. 2018 Sep 11;9:1419.

  7. Turner PG, Lefevre CE. Instagram use is linked to increased symptoms of orthorexia nervosa. Eat Weight Disord. 2017 Jun;22(2):277-284.

  8. Birch J. ”Could social media and diet trends be contributing to a little-known eating disorder?” Washington Post 2019-07-24. https://www.washingtonpost.com/lifestyle/wellness/could-social-medias-healthy-food-focus-be-contributing-to-a-little-known-eating-disorder/2019/07/15/8eb38fbe-9db9-11e9-b27f-ed2942f73d70_story.html

Helene Sandström

Text

Peter Martin VD, grundare, leg. läkare, med. dr.

Medicinsk granskning

Publicerad 14 december 2021

Dela artikeln på