”Försök att undvika stress och ät fibrer. Det här är något du får lära dig att leva med.”
Anna, 34, kommer ihåg läkarens ord från för fem år sedan som om det var igår. Hon hade just fått diagnosen IBS efter månader av magkramp, uppblåsthet och oregelbunden mage.
– Jag kände mig nästan lättad, berättar Anna. Äntligen hade jag ett namn på det jag upplevde. Men sedan slog det mig, det här skulle alltså vara mitt liv framöver.
Anna är inte ensam. IBS är en av de vanligaste mag-tarmsjukdomarna och drabbar upp till 12 procent av svenska befolkningen. Ungefär lika många män som kvinnor drabbas, men det är främst kvinnor som söker hjälp. För de flesta som får diagnosen kommer också beskedet: ”Det är kroniskt.”
Vad är egentligen IBS?
IBS är en så kallad funktionell störning. Det innebär att tarmen fungerar annorlunda utan att det syns några strukturella skador när man undersöker den. Symtomen är verkliga och påverkar livet i hög grad. Det kan vara magsmärtor, förändrade avföringsvanor, uppblåsthet och gaser.
Problemet är att benämningen IBS bara beskriver symtomen. Man vet inte varför symtomen uppstår.
– IBS är lite som att säga att någon har huvudvärk, förklarar läkaren Peter Martin. Han arbetar med funktionsmedicin, en vårdmodell som går ut på att kartlägga grundorsaker till kroniska sjukdomar och datadrivet behandla dem med individualiserad kost, nutrition och livsstilsförändringar.
– Ordet IBS beskriver vad personen upplever, men säger inget om varför personen har dem. För att hjälpa patienten måste vi förstå grundorsakerna.
Bakom IBS döljer sig ofta konkreta orsaker
Både forskning och beprövad erfarenhet visar att det vi kallar IBS ofta har underliggande, orsaker som stress, tarmdysbios, födoämnesintoleranser och SIBO (bakterieöverväxt i tunntarmen). Studier från Lunds universitet och Sahlgrenska akademin tyder också på att kostförändringar kan lindra IBS-symtom hos 70–80 procent av de drabbade.
Varför får vi inte veta detta?
Frågan många ställer sig är varför denna kunskap inte är mer spridd i den vanliga vården. Svaret är komplext men handlar delvis om hur vårt sjukvårdssystem är uppbyggt.
– Problemet är inte enskilda läkare, betonar Peter Martin. Våra kollegor inom gastroenterologi gör fantastiskt arbete med allvarliga tarmsjukdomar som crohns och ulcerös kolit. Men IBS hamnar i ett gränsland där det inte finns några tydliga lösningar.
I primärvården finns det sällan tid för djupare utredning av komplexa tarmproblem. De tester som behövs för att upptäcka SIBO, omfattande tarmfloraanalyser eller födoämnesintoleranser erbjuds inte rutinmässigt.
– Det är framför allt en systemfråga, men också delvis en kompetensfråga, eftersom många läkare inte fått utbildning inom områden som mikrobiom, nutrition och livsstilsmedicin, förklarar Peter Martin.
Utvecklingen går framåt
Positivt är att kunskapen sprids. Internationellt erkänner allt fler gastroenterologer att IBS har många behandlingsbara orsaker och att kosten spelar roll. I USA och Storbritannien har SIBO-tester börjat erbjudas inom ordinarie vård, men tillgången är fortfarande beroende av region, remiss och specialiststatus.
I Sverige finns den här kunskapen främst på specialiserade kliniker som arbetar med funktionsmedicin – en vårdmodell som fokuserar på att hitta och behandla grundorsaker till kroniska besvär.
– Vi ser nästan dagligen hur människor som levt med IBS i åratal blir bättre och ibland helt symtomfria när vi behandlar underliggande orsaker, säger Peter Martin som är vd och grundare för funktionsmedicinska kliniken Funmed.
Men funktionsmedicin är inte för alla – den kräver ett visst eget engagemang. Behandlingen bygger på ett nära samarbete mellan läkare och patient, med individuellt anpassade insatser som ofta omfattar kost, näring och livsstil. Eftersom den här typen av vård ännu inte är subventionerad står patienten för kostnaden själv. Men för den som är motiverad att ta reda på orsakerna bakom sina besvär och göra hållbara förändringar kan resultaten bli livsavgörande.
Mer än bara magen
Det som ofta förvånar patienterna är hur mycket annat som också förbättras i samband med den funktionsmedicinska behandlingen. Många rapporterar sådant som bättre energi och mindre trötthet, förbättrat humör och mindre oro/ångest, friskare hud och bättre sömn samt mindre inflammation och värk i kroppen.
– Tarmhälsan påverkar hela kroppen, förklarar Peter Martin. När vi får ordning på den ser vi ofta förbättringar inom områden som patienten inte ens visste var relaterade.
Finns det hopp för oss med IBS?
– Min erfarenhet är att de flesta med IBS-diagnos kan bli betydligt bättre, många helt symtomfria, när vi hittar och behandlar grundorsaker, säger Peter Martin.
Patienten Anna är idag ett år efter sin behandling praktiskt taget symtomfri.
– Jag önskar att jag vetat det här tidigare, säger hon. Att IBS inte behöver vara en livslång dom. Att det finns förklaringar och lösningar. Jag behövde inte acceptera att bara ”leva med det”.
För den som är redo att gå djupare än standardutredningen finns möjligheterna redan här. Kunskapen finns, verktygen finns – och framför allt: hoppet finns.
Vill du veta mer? Läs om Funmeds hälsoanalyser HÄR.