Inom funktionsmedicin väntar vi inte med att behandla insulinresistens först när den utvecklats till diabetes. Vi jobbar förebyggande för att kunna upptäcka problem innan allvarliga sjukdomar brutit ut. Det är därför vi mäter insulinet hos dem vi möter.
Trots mycket forskning har inte vetenskapen alla svar när det gäller insulinet och vad som orsakar insulinresistens. Vi vet att bukspottskörteln (pankreas) frisätter insulin när vi äter och det hjälper sockret i blodet att transporteras till cellerna. Insulin är ett s k anabolt hormon som bygger upp kroppen, både fett, muskler och andra vävnader. Utan insulin får cellerna ingen energi och mindre tillväxtsignaler, kroppen förtvinar. Men får vi för mycket blir det problem.
Vad är insulinresistens?
Ett hormon som är förhöjt under lång tid gör cellerna mindre känsliga för hormonet. Det gäller även insulin. Det blir en ond cirkel, bukspottkörteln drivs på att frigöra alltmer insulin som cellerna inte kan ta emot. Högre och högre nivåer av insulin pumpas ut. Sockret förs inte vidare utan stannar i blodet. Kroppen har blivit insulinresistent. Det påverkar nästan alla celler, exempelvis muskelceller och fettceller. Riktigt hur de olika celler påverkas hör till de frågor vetenskapen ännu inte har en klar bild. Men utan tvekan har insulinresistens negativa effekter på många ställen i kroppen.
Insulinresistens är kopplat till många vanliga kroniska sjukdomar och tillstånd:
Diabetes typ 2: Insulinresistens är ett förstadium till diabetes typ 2.
Hjärt- och kärlsjukdom: Insulinresistens är en stark riskfaktor för att i stort sett all hjärt- och kärlsjukdom. Personer med diabetes typ 2 har ungefär en dubblad risk för hjärtkärlsjukdom.
Vissa typer av cancer: Kroniskt högt insulin är en riskfaktor för flera olika typer av cancer bl.a. bröstcancer, kolorektalcancer, pankreascancer och endometriecancer.
Alzheimers: Insulinresistens är en viktig drivkraft i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Hjärnceller behöver precis som alla andra celler energi och stimulans från insulin och skadas utav insulinresistens.
PCOS: Polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS, är den vanligaste orsaken till infertilitet hos kvinnor och har även många andra negativa effekter. Sjukdomen är mycket starkt kopplat till insulinresistens och många forskare menar att insulinresistens är den direkta orsaken till PCOS.
Impotens: Det är vetenskapligt väletablerat att insulinresistens är en stark riskfaktor för impotens.
Vad bidrar då till insulinresistens?
Det finns inte ett enda svar på den frågan. Våra genetiska förutsättningar skiljer sig men det finns en del vi kan påverka själva. Exempelvis finns saker i kosten vi ska se upp med.
För mycket kolhydrater för ofta
Utsöndringen av insulin drivs framförallt av kolhydrater och särskilt snabba kolhydrater Äter du kolhydratrik mat 5 - 6 gånger om dagen kommer du ha högt insulin under stora delar av dagen. Flingor till frukost, fika på förmiddagen, pasta till lunch, ett mellanmål och en kolhydratrik middag räcker gott för att hålla insulinet högt.
Kaloriöverskott
Trots att kolhydrater ökar dina insulinnivåer blir du troligen inte insulinresistent om du äter få kalorier. Mer troligt är kombinationen av snabba kolhydrater och ett högt kaloriintag en snabb väg till insulinresistens. Snabba kolhydrater leder för de flesta till ett högre kaloriintag då de driver hunger. När blir du snabbast hungrig igen: Om du äter 1000 kalorier socker jämfört med 1000 kalorier kokt ägg?
Andra faktorer än kost kan driva på insulinresistens
Inflammation
Inflammation i sig bidrar till insulinresistens. Detta kan ses vid infektioner och vid autoimmuna sjukdomar som går i skov. När inflammationen ökar så ökar också insulinresistensen. Långvarig inflammation kan ha många olika orsaker. Bland annat innebär fetma och övervikt en konstant låggradig inflammation vilket i sig bidrar till ökad insulinresistens.
Stress
Stresshomonet kortisol bidrar till insulinresistens. Detta kan bland annat ses hos patienter som tar kortison (kortison = kortisol men konstgjort) i form av ett ökat blodsocker.
Sömn
Tillfällig sömnbrist ökar insulinresistens och långsiktigt finns samband med en högre risk för diabetes typ 2. Sömnbrist har även andra negativa effekter på din metabola hälsa. Bland annat visar studier att sömnbrist kraftigt minskar viljestyrkan att stå emot skräpmat och godis. Personer som inte sover bra tenderar att äta fler kalorier.
Symtom vid insulinresistens
Alla upplever inte tydliga symptom av insulinresistens, framförallt inte i tidiga stadier av tillståndet. Det säkraste är att ta prover för att få svar men några tecken kan du själv ge akt på.
Övervikt
Om du är överviktig är risken att du är insulinresistent relativt hög. Men alla överviktiga är inte insulinresistenta. På samma sätt kan personer utan övervikt vara kraftigt insulinresistenta. Vissa forskare menar att det är värre att vara smal och insulinresistent då ökad fettmassa är ett sätt för kroppen att "försvara sig" mot insulinresistens. Det är framförallt det fett som ligger runt dina organ, som är kopplat till insulinresistens. Det visar sig ofta som ett ökat bukomfång. Ett bukomfång på över en meter hos män och över 90 cm hos kvinnor är ofta ett tecken på insulinresistens men självklart skiljer sig detta betydligt mellan individer.
Hunger
När kroppen inte svarar lika bra på insulin kommer du att bli hungrigare och framförallt hungrig snabbare efter att du ätit. Om du blir hungrig kort efter en måltid kan det vara ett tecken på insulinresistens.
Blodsockerfall
Blodsockerfall där du snabbt blir trött, grinig och hungrig kan vara ett tecken på insulinresistens.
Trötthet och irritabilitet
Dessa symptom kan nog alla av och till känna igen sig i men kan vara ett tecken på insulinresistens, framförallt vid långvariga besvär.
Högt blodtryck
Över 130/80mmHg eller högre kan vara ett tecken på insulinresistens. Högt blodtryck är en del i det s.k. metabola syndromet.