Hjärntrötthet är ett tillstånd som idag drabbar många människor, ofta till följd av utmattning. Det kan vara svårt att förstå vad det handlar om och hur man ska hantera det. Det är vanligt att fortsätta pressa sig och köra på som vanligt, för att man inte vill acceptera hjärnans försämrade kapacitet. När funktionsnedsättningen (för det är vad det handlar om) är ett faktum blir många rädda att de aldrig ska återfå tillgång till sin prestationsförmåga fullt ut igen.
Det kan vara en lång process att komma tillbaka efter hjärntrötthet. Kroppens signaler kan vara diffusa och svårtolkade på vägen. Kapaciteten kan vara fluktuerande och att disponera energin är ofta en utmaning under läkningsprocessen. Men möjligheten kan finnas – beroende på vad hjärntröttheten orsakats av – att återhämta sig helt från hjärntrötthet och leva ett fullgott liv ”på andra sidan”.
Varför drabbas man av hjärntrötthet?
Hjärntrötthet är en konsekvens av en annan diagnos. Det kan röra sig om exempelvis stroke, hjärnhinneinflammation, Parkinsons sjukdom, utmattningssyndrom eller en hjärntumör. Det kan också drabba den som utsatts för yttre våld mot huvudet eller en olycka där skallen har skadats. Hjärnans kapacitet att processa intryck och information från omvärlden, eller bearbeta sinnesintrycken, har försämrats.
Kostens betydelse
Inom funktionsmedicin nämns ibland också en möjlig koppling till tarmen. Då rör det sig om ”hjärndimma” som hör samman med känslighet för vissa livsmedel. I många fall kan symtomen lätta när den drabbade utesluter till exempel gluten. Teorin bakom detta är att gluten eller dess nedbrytningsprodukter kan påverka blod-hjärnbarriären och därigenom bidra till inflammation i hjärnan. Mer forskning behövs på området, men för vissa kan det vara värt att prova att utesluta en del födoämnen under en tid, vid misstanke om känslighet, för att kunna utvärdera om det har någon effekt på hjärndimman.
Balansen mellan aktivitet och vila
En person som lider av hjärntrötthet behöver längre återhämtning för att få tillbaka den mentala energin än någon som bara upplever vanlig trötthet. Därför är det bra att vara förutseende och minska risken att hjärntröttheten ska slå till, genom en noggrann balans mellan aktivitet och vila. Att lära sig vara extra lyhörd för kroppens signaler och hushålla med sin energi är centralt för tillfrisknandet. Många som lider av hjärntrötthet lär sig att "skärma av” och att inte under en och samma dag utsätta sig för mer sinnesintryck än absolut nödvändigt. Goda sömnvanor, naturlig oprocessad mat, anpassad fysisk aktivitet, mindfulness och kvalitativ återhämtning kan vara effektiva verktyg mot hjärntrötthet.
Att komma tillbaka
Vid en sjukskrivning för hjärntrötthet är återhämtning viktigt, tillsammans med kunskap om tillståndet och insikter i hur den egna kroppen fungerar. Återgång till arbete eller studier kan vara en risksituation där det är lätt hänt att drabbas av återfall eller uppleva tillfällig försämring. Det är viktigt att gå långsamt fram och fasa in åtaganden och krav. Upptrappning av arbetstid och ansvar behöver i de flesta fall göras med försiktighet och under en längre tid. Eftersom risken för återfall är relativt hög behöver den drabbade vara fortsatt lyhörd för kroppens signaler och vaksam på varningstecken.
Utöver livsstilsförändringar stöttar man i vissa fall med medicinering. Ibland används lättare insomningsmedel för att säkerställa en fungerande sömn. I vissa fall förskrivs också ångestdämpande mediciner under en tid, eftersom hjärntröttheten, hos en del människor, genererar ångest och stress som tenderar att dra igång en ond cirkel. Forskning pågår, sedan en tid tillbaka, på om patienter med hjärntrötthet kan behandlas med substansen metylfenidat, som höjer signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket verkar kunna ge både mer energi och bättre koncentrationsförmåga.