År 2020 gjorde det amerikanska psykologförbundet en undersökning om effekterna av covid-19, och de summerar några av resultaten så här:
”Merparten av de vuxna deltagarna (61 %) rapporterade att de upplevt oönskade viktförändringar sedan pandemins början, och mer än 2 av 5 (42 %) sa att de gått upp mer i vikt än de tänkt sig. Deltagarna i den här gruppen rapporterade att de gått upp i genomsnitt 13 kilo (med en [median-] uppgång på 6,8 kilo) ... och 1 av 10 (10 %) sa att de gått upp mer än 22,7 kilo.”
Det innebär att förekomsten av fetma i USA nästan helt säkert är betydligt högre idag än den var 2018. Hur ser andelen ut nu – ligger den på 45 procent? Eller 50 procent? Svaret går inte att uttyda från den här statistiken, men vi lär få veta det ganska snart.
Mer från samma rapport:
”Att gå upp mycket i vikt innebär långsiktiga risker för hälsan. Enligt NIH [USA:s folkhälsoinstitut] har personer som går upp mer än 5 kilo större risk att utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, och för personer som går upp mer än 10 kilo ökar risken att drabbas av ischemisk stroke. Dessutom är det mer sannolikt att överviktiga bli allvarligt sjuka av coronaviruset, enligt CDC.”
Det här sista är allra viktigast. I en studie såg man att 63 procent av sjukhusinläggningarna på grund av covid-19 i USA kunde ha förhindrats om befolkningen varit vid god metabol hälsa och att enbart fetma stod för 30 procent av det ökade behovet av sjukhusvård.
Dessvärre har covid-19 också lett till en kraftigt ökad förekomst av övervikt och fetma bland barn.
Ett exempel är en ny studie av 191 000 barn som omfattades av sjukvårdssystemet Kaiser Permanente i södra Kalifornien. Studien fann att övervikt eller fetma ökade enligt följande marginaler under pandemin:
5–11-åringar: 36,2 % till 45,7 %
12–15-åringar: 38,7 % till 43,4 %
16–17-åringar: 36,5% till 38,2 %
Ökningarna var ännu mer uttalade i kategorin "svår fetma":
5–11-åringar: 18,8% till 26,1 %
12–15-åringar: 18,6 % till 23,2 %
16–17-åringar: 18,4% till 20,1 %
Även om det är en mycket omdiskuterad fråga huruvida stängning av skolor och liknande samhällsrestriktioner har varit (och är) en effektiv åtgärd för att minska effekterna av covid-19, står det helt klart att restriktionerna oavsiktligt har ökat förekomsten av fetma hos både vuxna och barn och att detta kommer att ha vittgående och långsiktiga konsekvenser för hela landets hälsa.
Covid-19 är en väckarklocka som ger oss möjlighet att ta ett steg tillbaka och noggrant syna var vi är just nu och vart vi är på väg när det gäller folkhälsan.
Hälsa innebär ju inte bara att man är fri från sjukdom. Det är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som skyddar oss mot sjukdom.
Läkaren och forskaren Dariush Mozaffarian vid Tufts-universitetet i USA sa så här i en intervju med Medscape Medical News:
– Det är ett sorgligt faktum att den här sjukdomen har funnits i ett helt år, med miljontals dödsfall och tiotals miljoner som vårdats på sjukhus över hela världen, och att vi inte har tagit itu med ett av de viktigaste sätten att förebygga så allvarliga följder.
– Vi stänger företag och hindrar folk från att träffa släktingar och vänner, men vi säger inte åt dem att motionera och gå ner i vikt. Folkhälsobudskapet borde fokuseras mot att minska förekomsten av diabetes och fetma för att minska risken för allvarlig sjukdom i covid-19.
Jag tror knappast att fetmaepidemin kan åtgärdas bara genom att säga åt folk att ”motionera och gå ner i vikt”, men jag håller med om att vi behöver mer information och stöd till allmänheten om hur man stärker sin hälsa för att minska risken för allvarlig sjukdom i covid-19.
Detta är en översättning av den amerikanske funktionsmedicinaren Chris Kressers nyhetsbrev från den 7 september 2021. Översättningen är gjord med upphovspersonens tillstånd.