I spåren av viruset går debattvågorna höga kring om man kan stärka sitt immunförsvar eller inte. Olika "alternativmedicinare" anklagas av professorer för att vara oseriösa när de ger rekommendationer om hur man kan boosta sitt immunförsvar
Mitt arbete som funktionsmedicinsk läkare vilar alltid på vetenskaplig grund. Vi brukar säga att vi är evidensbaserade men inte evidensbegränsade. Det finns nu en hel del evidens för att tex olika näringsämnen kan minska risken i att insjukna i flera virussjukdomar, men när det gäller coronaviruset SARS-CoV-2 så är det ett nytt virus som skiljer sig ganska mycket från många andra virus t ex förkylnings- och influensavirus. Därför kan det vara vanskligt att använda dessa näringstillskott urskillningslöst mot just SARS-CoV-2.
Dr Chris Masterjohn är nutritionsforskare i USA och kom för någon vecka sedan ut med en guide där han rekommenderar att profylaktiskt INTE ta höga doser av vare sig vitamin A, D eller C (eftersom det skulle kunna öka ACE2 som är virusets inkörsport in i cellerna) och inte heller använda monolaurin eller propolis (från bin). Däremot tycker han att zink (7-15 mg upp till 4 gånger per dag) kan vara en god idé under några dagar vid hög smittorisk. Observera att hög zinkdos (>15 mg/dag) över längre tid kan sänka kopparhalterna i kroppen.
Ett starkt immunförsvar är något man bygger upp under lång tid genom att skapa en bra grundhälsa. Om man över tid vill ha en välfungerande kropp är det viktigt att man tittar på vilka näringsämnen man får i sig. Godkända hälsopåståenden för kosttillskott är strikt reglerat av Livsmedelsverket, men följande vitaminer och mineraler bidrar enligt dem ”till immunsystemets normala funktion”:
A-vitamin
C-vitamin
D-vitamin
B6
B12
folsyra
järn
selen
zink
koppar.
Detta betyder att brister på ovanstående näringsämnen kan påverka immunförsvaret negativt. Tyvärr intresserar man sig inte mycket för näringsbrister i konventionell sjukvård. Därför ser man inte det jag ser i mitt arbete på Funmed där vi mäter tillgången på 38 olika essentiella näringsämnen på de flesta av våra patienter och ser att brister är vanliga, även på ”friska” människor. En varierad (västerländsk!) kost räcker alltså inte enligt vår kliniska erfarenhet.
Det stämmer med undersökningar i USA som visar att näringsbrister är vanligt. Tyvärr visade en färsk rapport att fler unga COVID-19-fall i USA kräver sjukhusvård. 38 % av fallen var i åldrarna 20-54 år. Varför vet man inte, men skulle det kunna hänga ihop med en sämre näringsstatus och mer metabol sjukdom som insulinresistens och diabetes?
Det är väl känt att det bland äldre (>65 år) i Sverige och Europa finns stora grupper med näringsbrister. Hur mycket bidrar det till att de drabbas hårdast av corona-viruset?
Dessutom har vegetarianer och veganer större risk att drabbas av näringsbrister. Det gäller inte minst vitamin D, B6, B12, järn, selen och zink. Du kan läsa mer om detta hos Livsmedelsverket eller Chris Masterjohn. I Sverige mäter myndigheterna sällan upp befolkningens näringsstatus, men enligt Livsmedelsverket kan var tredje tonårstjej i Sverige ha järnbrist.
Vi på Funmed vänder oss inte till människors rädsla och desperation i ett akutläge utan till deras förnuft över tid. Hälsa byggs långsiktigt och det är så våra funktionsmedicinska läkare och hälsocoacher jobbar. En mätinformerad, individuell optimering baserat på just den enskilda patientens näringsbrister i labresultat.
Summa summarum, vår bild och kliniska erfarenhet är att man med rätt näringsstatus, sömn, lagom med motion, artegen föda och reducerad kronisk stressnivå kan få en större motståndskraft mot allehanda infektionssjukdomar.