Kvinna blundar och håller sig för tinningen

Binjuretrötthet – finns det?

Du har kanske hört talas om binjureutmattning (adrenal fatigue) som orsak till låg energi och kronisk trötthet? Trots att det skrivits massor om det här fenomenet har forskarna inte lyckats hitta någon faktisk grund till det. Mycket tyder på att ”utmattade binjurar” är en för snäv förklaring av ett mer komplext tillstånd som hänger ihop med sämre stressreglering i hjärnan. 

Så här blir du patient

Trötthet är en av de vanligaste anledningarna till att patienter söker läkarvård, men kan vara svårt att behandla eftersom det finns så många orsaker till mindre ork och låg energi. Några exempel är: 

  • autoimmun sjukdom 

  • inflammation  

  • järnbristanemi 

  • lågt blodsocker 

  • mag-tarmbesvär 

  • nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) 

  • stress 

  • sömnbesvär, t.ex. sömnapné. 

Trots en grundlig utredning med fysisk undersökning och blodprov är det inte alltid att läkaren hittar några förklaringar.  

En teori som dykt upp som ett svar på en rad vanliga symtom är att binjurarna kan vara utmattade på grund av långvarig stress. Binjurarna är två små körtlar som sitter som hattar ovanpå njurarna. De är ansvariga för produktion och frisättning av stresshormoner, bland andra kortisol och adrenalin.  

Teorin om binjureutmattning går ut på att kronisk stress med ständigt återkommande kortisolfrisättning tröttar ut binjurarna så att de inte längre orkar producera tillräckligt med kortisol. Detta skulle då kunna orsaka typiska symtom som:

  • trötthet och låg energi 

  • blodsockersvängningar med sötsug  

  • yrsel när man ställer sig upp 

  • sug efter salt 

  • hjärtklappning och oro  

  • hjärndimma  

  • sömnbesvär. 

Dessvärre tycks den här teorin inte ha någon förankring i forskningen. 

I en systematisk översikt av 58 studier som gjordes 2016 drar författarna slutsatsen att det inte finns någon vetenskaplig grund för nedsatt binjurefunktion som förklaring till de här symtomen. Kortisolhalten skilde sig inte mellan trötta och friska patienter i 61,5 procent av studierna.i  

Två andra systematiska översikter av posttraumatiskt stressyndrom har gett liknande resultat.ii,iii 

Detta innebär dock inte att de upplevda problemen inte är på riktigt. Men orsaken verkar inte vara utmattade binjurar, utan en onormal stressreaktion på grund av en felfungerande HPA-axel. 

Vad är HPA-axeln? 

”HPA” står för hypotalamus och hypofysen (pituitary) i hjärnan och så binjurarna (adrenals). De här tre körtlarna kommunicerar med varandra för att reglera kroppens stressrespons. När HPA-axeln aktiveras vid stress, sätter den igång en kaskad av signaler som leder till frisättning av hormoner och signalämnen som kortisol, noradrenalin och adrenalin.  

Om HPA-axeln hela tiden aktiveras på grund av mycket stress, kan kommunikationen till slut fungera sämre. Det kan då leda till förändringar i kroppens produktion av kortisol och flera andra hormoner och signalämnen, till exempel melatonin och adrenalin.  

Istället för att kortisol frisätts i höga halter på morgonen kan den fördröjas till kvällen. Med andra ord kan man vara trött hela dagen, men när det äntligen är läggdags kan kroppen inte gå ner i varv och somna.  

Vanliga symtom på felfungerande HPA-axel

  • Kronisk trötthet

  • Minnesproblem och koncentrationssvårigheter 

  • Muskelsvaghet och nedsatt uthållighet 

  • Nedsatt immunförsvar 

  • Oro/ångest och/eller nedstämdhet 

  • PMS

  • Sug efter salt

  • Sug efter stimulantia som koffein, socker och snabba kolhydrater 

  • Sömnsvårigheter; trött hela dagen men kan inte sova på kvällen 

  • Viktuppgång och viktminskning motstånd 

Hur diagnostiserar man en felfungerande HPA-axel? 

Diagnosen ställs genom en kombination av anamnes, frågeformulär, fysisk undersökning och labbtester. Normala kortisolnivåer ska stämma överens med sömn-vaken-cykeln så att du har högst kortisolnivå på morgonen och sedan successivt lägre nivåer över dagen. 

Vid långt gången utbrändhet är det inte ovanligt att kortisolkurvan är onormal så att kortisolhalten är lägre tidigt på dagen och högre på kvällen.vii,viii 

Hur behandlar man en felfungerande HPA-axel? 

Det finns många saker som kan behöva åtgärdas. Olika orsaker till stress och belastningar på kroppen måste identifieras och hanteras. Det kan handla om vanlig upplevd stress – jobbstress, emotionell stress osv. – men också om inflammation (t.ex. inflammerad tarm, IBDix), blodsockerproblem, och störd dygnsrytm. Allt detta är sådant som Funmeds läkare och hälsocoacher jobbar med genom kost- och livsstilsförändringar. 

Coachens tips för att stötta HPA-axeln 

  • Ät oprocessad och lågprocessad mat enligt någon av Funmeds kostguider.

  • Hoppa inte över måltider, utan ät när du är hungrig. Det kan vara svårt för kroppen att återhämta sig från stress om den inte får tillräckligt med energi. 

  • Gör sådant som får dig att koppla av. Till exempel ett besök hos massageterapeuten eller ett varmt bad på kvällen, kanske med lite magnesiumsalt (epsomsalt) och några droppar lavendelolja i. Leta upp ett avslappningsprogram du gillar på Spotify eller YouTube och lyssna på det vid läggdags. 

  • Motionera lagom mycket, men inte så mycket att du blir utmattad. Ta en morgonpromenad, en cykeltur eller jobba i trädgården. Se till att komma ut varje dag så att du får frisk luft och dagsljus. 

  • Försök att hålla samma dygnsrytm: stig upp vid samma tid, lägg dig vid samma tid och ät vid ungefär samma tid varje dag. Det hjälper kroppen att återställa sin naturliga rytm och kortisolproduktion.  

  • Det är också viktigt att du tar en paus när du är trött. Kroppen fungerar bäst när den får vara aktiv i ungefär 90 minuter och sedan vila eller ”zooma ut” i några minuter. En kort tupplur kan också vara bra, förutsatt att du inte får svårt att somna på kvällen.  

  • Se till att du får i dig tillräckligt med näring som C-vitamin, B-vitaminer och magnesium.  

Helene Sandström

Text

Publicerad 10 november 2021

Dela artikeln på