En viktig skillnad mellan funktionsmedicin och traditionell medicin är synen på labbtester. Detta gäller både vilka labbtester man väljer att använda och hur man sedan tillämpar informationen som provsvaren ger. I den här artikeln besvarar vi några av de vanligaste frågorna om Funmeds labbtester.
1. Varför tar ni så många prover på varje patient?
Inom funktionsmedicin är vi inte så fokuserade på diagnoser eller symtom, utan mer på hur funktionen ser ut i kroppens olika system. I stället för att definiera din hälsostatus baserat på vad man ser på en röntgenbild eller på vävnadsförändringar i ett mikroskop, eller bara vad ”vanliga blodprover” visar, så undersöker vi din hälsa baserat på hur dina inre system fungerar på ett bredare – och djupare – plan.
Genom att vi kartlägger din biokemi, din inflammationsstatus, din näringsstatus, mag-tarmfunktion, tarmflora, eventuell parasit- och giftbelastning, hormonstatus och mitokondriefunktion, kan vi se mönster och lättare förstå vad som gått snett i din kropp och vi kan ofta se direkt vad du kan göra åt det.
Baserat på våra kunskaper i precisionshälsa på funktionsmedicinsk grund skulle vi absolut kunna hjälpa dig till bättre hälsa helt utan labbtester. Men det skulle kräva mycket kringarbete, så du sparar mycket tid – och därmed pengar – på att du direkt får en god överblick över din inre hälsostatus. Det ger din läkare och hälsocoach möjlighet att snabbt skräddarsy din behandling.
Att få svar, svart på vitt, på vad som fattas brukar också fungera väldigt motiverande i det kommande förändringsarbetet. Dessutom bidrar du till forskning om funktionsmedicin genom att vi samlar in anonyma labbdata från många av våra patienter, något som kan bidra till att göra precisionshälsa och funktionsmedicin tillgängligt för alla i framtiden.
2. Ni skickar många prover på analys till labb i USA, England och Tyskland – varför görs inte analyserna i Sverige?
Många av de specialprover vi tar inom funktionsmedicin går att analysera även i Sverige, men då huvudsakligen på universitetssjukhusens laboratorier och inte på ett och samma ställe. Därför är det i praktiken ogörligt och mycket dyrt att använda svenska labb.
Fördelen med de dedikerat funktionsmedicinska laboratorierna utomlands är att de har lång erfarenhet och utifrån den har de valt ut de viktigaste mätvärdena för att förstå mänsklig fysiologi och biokemi. Dessutom sammanställs provsvaren i snygga och lättillgängliga rapporter.
Även om en del större labbtester med många mätvärden är kostsamma för våra patienter, så har de här funktionsmedicinska labben lyckats göra dem väldigt kostnadseffektiva med tanke på hur många mätvärden som ryms i en enda rapport. När nu precisionshälsa växer i raketfart kommer även svenska laboratorier att kunna utföra likvärdiga omfattande tester i framtiden, men vi är inte där ännu.
3. På vårdcentralen används särskilda referensintervall när man tolkar svaren på blodprover. Men Funmed använder ”optimala intervall”, vad menas med det?
När ett labb rapporterar svaren på olika prover som analyseras inom klinisk kemi, till exempel de ”vanliga blodprover” som brukar tas på vårdcentralen, så skiljer man på referensintervall och beslutsgränser. (2)
Ett referensintervall baseras på värden som hämtats från individer i en referensgrupp ur en referenspopulation som idealt sett är friska. (3) Som exempel är referensintervallet för blodvärde/Hb för en kvinna i 65-årsåldern 117–153 gram/liter. Det betyder att 95 procent av alla i referensgruppen hade värden inom detta intervall.
Beslutsgränser, däremot, bygger på resultat från kliniska studier där man tar hänsyn till vilka värden som förknippas med ökad risk för sjuklighet och/eller dödlighet över tid. Typiska analyser där beslutsgränser är viktigare än referensintervall i rutinsjukvården är faste-blodsocker (fP-glukos) och långtidsblodsocker (B-HbA1c). Beslutsgränser spelar en viktig roll i sjukvården när det gäller diagnostisering, att ta ställning till olika utredningar, val av behandling, prognoser och riskbedömningar.
Inom funktionsmedicin använder vi oss också av den vanliga vårdens referensintervall, men den stora skillnaden är att vi har satt snävare beslutsgränser som vi kallar ”optimala intervall”. Om du förstår hur funktionsmedicin fungerar, så förstår du säkert varför vi använder ”optimala intervall” för labbtester. Det är för att vi siktar på att hjälpa dig till bästa möjliga hälsa – vårt mål är alltså att dina underliggande system ska fungera optimalt. Det vetenskapliga underlaget för vad som är ett ”optimalt intervall” kan variera för olika mätvärden, men även om detta inte är en exakt vetenskap blir resultatet bättre för patienten än om man bara använder de bredare referensintervallen.
En annan poäng är att vi följer upp labbvärden över tid och regelbundet gör nya mätningar i den mån det går. Världens största privata labbkedja, Synlab, skriver så här på sin hemsida: ”Patientens eget normalområde är alltid snävare än referensintervallet. Kliniskt relevanta koncentrationsförändringar av en komponent kan alltså upptäckas betydligt tidigare om man jämför en individs resultat över tid, än om man jämför med referensintervallet.”
Detta är helt i linje med det starkt individualiserade arbetssätt som används inom precisionshälsa och funktionsmedicin. Om man har ett startvärde för en patient kan man upptäcka avvikelser från det värdet över tid, till exempel vid årliga kontroller.
4. Vad är nyttan med att analysera avföringsprov när man ändå inte vet hur en frisk tarmflora ska se ut?
Det stämmer att vi analyserar en del av tarmfloran i de avföringsprover som alla våra patienter lämnar. Vi tror inte att någon kan veta hur en idealisk eller ens frisk tarmflora ska se ut hos en enskild person, men eftersom analysen visar förekomst av bakterier, svampar och parasiter kan den ge viktiga ledtrådar om problem i mag-tarmkanalen. Vi följer forskningen om dysbios, det vill säga obalans i tarmfloran, och kunskapen växer oerhört snabbt på det här området.
De omfattande funktionsmedicinska avföringstester som vi gör ger en bred kartläggning som ger information om mycket mer än tarmfloran. Läkaren kan till exempel se tecken på inflammation eller irritation i mag-tarmkanalen (t.ex. kalprotektin, S-IgA), dåligt näringsupptag (fett eller protein i avföringen) eller nedsatt bukspottkörtelfunktion (pankreaselastas) som ger viktiga pusselbitar i arbetet med att optimera din hälsa.
5. Varför mäter ni organiska syror i urinprov (organic acids test), det gör man ju inte på en vårdcentral?
Sanningen är att man ofta mäter vissa organiska syror även på vårdcentralen, även om det oftast sker i blod i stället för urin. Metylmalonat är en sådan organisk syra som stiger (i både blod och urin) om man saknar B12-vitamin inne i kroppens celler. Metylmalonat skvallrar alltså om huruvida cellerna tycker att de har tillräckligt med B12.
På samma sätt kan många andra organiska syror i ämnesomsättningen mätas i urinprov för att se vad som händer i kroppen. Därför används ”organic acids test” (OAT) exempelvis av barnläkare som letar efter avvikelser i ämnesomsättningen hos svårt sjuka barn. På en vårdcentral används det däremot nästan aldrig, delvis på grund av kostnaden (bara metylmalonat kan kosta över 400 kr att mäta) men framför allt intresserar man sig inte lika mycket för optimal näringsstatus eller den underliggande biokemin i den traditionella sjukvården.
Så på det stora hela handlar det om att vi har ett annat synsätt i funktionsmedicin. Vi mäter mer och skaffar fler pusselbitar för att verkligen försöka förstå vad som pågår i just ditt inre.
6. Varför använder ni IgG-tester för födoämnesintolerans?
Liksom många läkare i andra länder använder vi blodprovet IgG-födoämnesintoleranstest för att få vägledning om huruvida en patient reagerar på olika typer av mat. Vi är väl medvetna om att det här testet är kontroversiellt och vi tycker man ska tolka testsvaren klokt i kombination med andra fynd.
Vi håller dock inte med kritikerna om att det här testet inte har ett värde. Forskningen inom detta snäva fält har vuxit de senaste fem åren och flera intressanta studier har pekat på förhöjda IgG-nivåer vid olika sjukdomstillstånd som migrän, depression och ulcerös kolit. (4–7)
Ett grundläggande problem är att man (även allergologer) ofta blandar ihop två olika typer av IgG-tester. De som Funmed framför allt använder omfattar tre olika IgG-antikroppar: IgG1, IgG2 och IgG3, medan andra tester bara mäter IgG4-antikroppar och därför har helt andra egenskaper. Det är också viktigt att förstå att dessa tester inte mäter om man har en allergi, utan istället i linje med forskningen kan ge ledtrådar om "food hypersensitivities". (REF LIENERS Review, från Amodo).
På Funmed följer vi forskningen och hoppas att själva kunna bidra till studier på det här området framöver.
7. Min läkare på vårdcentralen vet inte vad SIBO är. Hur kommer det sig att ni inom funktionsmedicin använder utandningsprov för SIBO-test?
I tunntarmen ska 90 procent av näringen i all mat du äter tas upp. Här finns även det mesta av din kropps immunförsvar, så det är lätt att förstå hur viktigt det är att tunntarmen fungerar som den ska. SIBO står för small intestinal bacterial overgrowth som betyder ”överväxt av bakterier i tunntarmen”, att tunntarmen innehåller för mycket mikroorganismer som normalt bara ska finnas där i mycket små mängder, eller inte alls. De här bakterierna livnär sig på kolhydratrik mat som kommer ner i tarmen, och när de omsätter kolhydraterna bildas det olika gaser.
Eftersom tunntarmen är fem meter lång, är det svårt att ta prover från den, men om man dricker en sockerlösning i form av glukos eller laktulos, kan man få eventuell bakterieöverväxt att avslöja sig genom de gaser som bildas när bakterierna bryter ner sockret. På så vis kan man diagnostisera SIBO genom att mäta exempelvis vätgas och metangas i utandningsluften hos en patient som intagit glukos eller laktulos.
Forskningen om SIBO har ökat kraftigt på senare år,(8) men i konventionell medicin kan det ta lång tid innan ny kunskap tar sig in. Här har man inte heller samma holistiska syn på patienten och letar inte lika brett efter underliggande orsaker till symptom och sjukdomar. Inom funktionsmedicin ser vi kliniskt en koppling inte bara mellan SIBO och IBS-problem, utan även mellan SIBO och en mängd andra symtom.
Diagnostiken av SIBO är långt ifrån perfekt och inom vetenskapen finns det som alltid kontroverser mellan olika forskare, men med tanke på tunntarmens centrala funktion i kroppen är det viktigt att använda de mätmetoder som finns, även om de inte alltid kan ge entydiga svar. Det roliga är att vi varje månad lär oss mer om SIBO och att vi tack vare den kunskapen har kunnat hjälpa otaliga människor till bättre hälsa.
En hälsoinvestering som följer dig genom livet
Så när du väl har kartlagt din biokemi har du fått startvärden som i många fall enkelt går att följa upp hela livet. De hjälper dig att se åt vilket håll din hälsa pekar. Om ditt värde för "högkänsligt CRP” till exempel låg på 0,5 (<1) förra året, men i år i stället ligger på 3, så visar det att en inflammatorisk process har startat i din kropp. Då vill man förstås försöka ta reda på vad det beror på. Eller om en rad symtom (t.ex. IBS, hjärndimma, järnbrist och rastlösa ben) har försvunnit efter att du fått behandling för SIBO, kan det vara relevant att ta ett nytt SIBO-test om symtomen börjar komma tillbaka.
Som alltid inom medicinen är det lika viktigt att veta vad man ska mäta som hur mätresultaten ska tolkas. Vår ambition är att hänga med i den snabba utvecklingen och ständigt utvärdera värdet av alla de nya labbtester som tillkommer varje år. I våra läkares strävan att lägga ett ”tusenbitarspussel” för dig som patient, krävs det stor ödmjukhet inför och insikt om att vi faktiskt inte kan mäta eller förstå allt. Men vi blir hela tiden ännu bättre på att ge individuellt baserade och effektiva råd om hur just du kan uppnå optimal hälsa i både kropp och sinne.
Referenser
1) Beidelschies M, Alejandro-Rodriguez M, Ji X, Lapin B, Hanaway P, Rothberg MB. Association of the Functional Medicine Model of Care With Patient-Reported Health-Related Quality-of-Life Outcomes. JAMA Netw Open. 2019 Oct 2;2(10):e1914017.
2) Lindstedt G. Det är skillnad på beslutsgränser och referensintervall. Läkartidningen 28/2007.
3) SYNLAB. Vanliga frågor. (”Vad är det för skillnad mellan referensintervall och beslutsgränser?”) https://medilab.se/remittentinformation/vanliga-fragor Hämtad 2021-11-04.
4) McKendry RT, Kwok M, Hemmings O, James LK, Santos AF. Allergen-specific IgG show distinct patterns in persistent and transient food allergy. Pediatr Allergy Immunol. 2021 Oct;32(7):1508-1518.
5) Ostrowska L, Wasiluk D, Lieners CFJ, Gałęcka M, Bartnicka A, Tveiten D. Igg Food Antibody Guided Elimination-Rotation Diet Was More Effective than FODMAP Diet and Control Diet in the Treatment of Women with Mixed IBS-Results from an Open Label Study. J Clin Med. 2021 Sep 23;10(19):4317.
6) Geiselman JF. The Clinical Use of IgG Food Sensitivity Testing with Migraine Headache Patients: a Literature Review. Curr Pain Headache Rep. 2019 Aug 27;23(11):79.
7) Tao R, Fu Z, Xiao L. Chronic Food Antigen-specific IgG-mediated Hypersensitivity Reaction as A Risk Factor for Adolescent Depressive Disorder. Genomics Proteomics Bioinformatics. 2019 Apr;17(2):183-189.
8) Sorathia SJ, Rivas JM. Small Intestinal Bacterial Overgrowth. [Uppdaterad 2021 Jul 18]. I: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2021 Jan.