Funktionsmedicin tar itu med de bakomliggande orsakerna till sjukdomen, använder ett systemorienterat angreppssätt och engagerar både patient och terapeut i ett partnerskap.
Genom att byta fokus från ett traditionellt organfragmenterat och sjukdomscentrerat arbetssätt till ett som är mer holistiskt och patientcentrerat arbetssätt, hanterar funktionsmedicin hela personen, och inte bara en isolerad uppsättning symtom. Men vi möts ofta av en ifrågasättande attityd från människor som inte har förstått logiken i funktionsmedicin eller som kanske känner att vårt nya arbetssätt hotar deras rådande världsbild.
Här kan du se hur vi resonerar kring sju av de vanligaste ”svåra” frågorna vi får.
1. Är Funmeds funktionsmedicinska arbetssätt vetenskapsbaserat?
Det korta svaret är att om du söker på ”functional medicine” i databasen PubMed, som samlar alla medicinska vetenskapliga artiklar, så får du inte så många träffar (fn 269 stycken). Det beror på att funktionsmedicin, precis som traditionell medicin, är ett paradigm och inte en särskild metod. Men om man söker efter forskning som ger stöd för de olika behandlingsmetoder som används inom paradigmet funktionsmedicin, så hittar man hundratusentals vetenskapliga artiklar.
Vi vet exempelvis att tillräckliga nivåer av näringsämnen som B12-vitamin, magnesium och omega-3-fettsyrorna EPA och DHA är viktiga för många av kroppens funktioner, och söker man till exempel på ”vitamin B12” (eller ”cobalamin”) i PubMed får man över 38 000 träffar. De senaste decenniernas laboratorietekniska landvinningar, i kombination med snabbare datorer, har gjort att man inom forskningen nu kan mäta en mängd biologiska skeenden i realtid. Detta forskningsfält, med flera framstående svenska forskargrupper, kallas systembiologi.(1,2) Man brukar ibland kalla funktionsmedicin för ”klinisk systembiologi”(3) eftersom man de facto kartlägger en stor del av patientens biologiska system och sedan använder dessa data för att få organismens biokemi i balans. Funktionsmedicin är inget mindre än ett nytt medicinskt paradigm och våra läkare söker tillsammans löpande efter den senaste vetenskapen kring de problem vi ser hos våra patienter.
Funktionsmedicin, som uppkom i USA i början av 1990-talet, växer nu snabbt i popularitet och ett tydligt exempel på vart vi är på väg är att ett av världens mest prestigefyllda universitetssjukhus, Cleveland Clinic i Ohio, startade ett funktionsmedicinskt center 2014. Där har man en väntelista på tusentals patienter och man bedriver också hälsoekonomisk forskning. Några resultat har redan publicerats i en av världens mest trovärdiga medicinska publikationer, JAMA Network Open.(4) Vidare har Cleveland Clinics gastroenterologiska klinik inlett ett samarbete med det funktionsmedicinska centret kring inflammatoriska tarmsjukdomar, eftersom man insett att kost och livsstil spelar en stor roll för optimal läkning.
2. Stämmer det att ni skriver ut kosttillskott till era patienter?
Nej, våra läkare kan förskriva läkemedel på recept, men skriver inte ut kosttillskott. Däremot diskuterar vi kosttillskott vid behov med våra patienter och då baserat på vad deras provsvar visat i form av exempelvis näringsbrister. Inom funktionsmedicin är det patienterna själva som väljer vad de ska använda för preparat, men det är viktigt för oss att vägleda patienterna så att de använder produkter som håller högsta renhet och har aktiva ingredienser i rätt dos utan onödiga tillsatser. Det finns många undermåliga preparat på marknaden, särskilt utomlands. Alla kosttillskott som patienter väljer att ta införskaffar de själva från valfri butik.
Sverige är faktiskt något av ett U-land vad gäller kosttillskott. På den svenska marknaden har vi bara tillgång till en bråkdel av de preparat och högkvalitativa tillverkare som finns i till exempel USA. Där finns tusentals olika produkter att tillgå varav en del, som kräver extra kunskaper för korrekt användning, endast kan köpas på rekommendation av en utbildad vårdgivare – ett system vi inte har i Sverige.
En vårdutövare i USA kan skaffa sig ett konto hos till exempel Fullscript, Amrita Nutrition eller Emerson Ecologics, där den sistnämnda erbjuder läkare och andra vårdutövare 16 000 kvalitetstestade produkter, alla tillverkade enligt kvalitetsstandarden cGMP. Det finns många kosttillskottsföretag med samma kvalitetstänk som läkemedelsföretag.
För att du som svensk ska få tillgång till det som är en självklarhet i andra länder krävs att svensk vårdpersonal får mer utbildning i näringslära, som är ett av de största bristområdena i svensk medicin. Svenska läkare kan inte mycket om nutrition, men det är inte deras fel utan beror på brister i utbildningen. De läser bara 12 timmar nutrition under 5,5 års läkarstudier.(5) Våra specialutbildade funktionsmedicinska läkare har både breda och djupa kunskaper om nutrition och näringsbrister, och de kartlägger, på olika sätt, brister som gäller 38 av de 46 essentiella näringsämnena hos alla patienter.
Nästan ingen patient har optimal näringsstatus, vilket visar sig när man ägnar kraft åt att kartlägga detta. För att åtgärda brister krävs det, under en begränsad period, riktade tillskott med högre nivåer av de aktuella ämnena (vitaminer, mineraler, spårämnen, fettsyror och/eller protein). Dessa näringsämnen finns bara delvis i form av läkemedel och då oftast i äldre former och i gammaldags formuleringar med onödiga tillsatser. Därför krävs det i modern systemorienterad medicin även användning av kosttillskott.
Den svenska begränsande regleringen av kosttillskott leder dessvärre, enligt vår erfarenhet, till att patienter i hög utsträckning köper sina tillskott från webbutiker i andra länder.
3. Varför använder ni IgG-tester för födoämnesintolerans när svenska allergiläkare hävdar att de inte är vetenskapligt validerade?
Det stämmer att vi liksom många både funktionsmedicinare och vanliga läkare i andra länder använder blodprovet IgG-födoämnesintoleranstest för att få vägledning om huruvida en patient reagerar på olika typer av mat. Vi är väl medvetna om att det här testet är kontroversiellt och vi tycker man ska tolka testsvaren klokt i kombination med andra fynd. Däremot håller vi inte med om att vetenskapen visar att de inte kan vara av värde. Forskningen inom detta snäva fält har vuxit de senaste fem åren och flera intressanta studier pekar på koppling mellan förhöjda IgG-nivåer och olika sjukdomar som migrän, depression och ulcerös kolit. På Funmed följer vi forskningen och hoppas att vi själva ska kunna bidra med studier på det här området framöver.
4. Varför kostar det så mycket pengar? Alla har ju inte råd att komma till er.
Funmeds utredningar och behandlingar är kostsamma eftersom våra läkare lägger flera timmar på varje patientbesök och för att de omfattande labbtesterna som skickas till USA, England och Tyskland är dyra. En läkartimme på en vanlig vårdcentral kostar 3 000 kronor, men betalas huvudsakligen via skattsedeln. Funmed får inga subventioner från skattepengar (än) och vi betalar våra läkare marknadsmässiga löner.
Vårt mål är att vara en drivande kraft när det gäller att transformera västerländsk sjukvård, och priserna måste pressas. Detta kommer att ske i framtiden, men det tar tid. I dagsläget får vi nöja oss med att de som kommer till oss kan få hjälp att investera i sin hälsa och ”bli friska på riktigt”. Värt att notera är att våra kunder huvudsakligen är helt vanliga människor som ofta upplever att de nått vägs ände i den traditionella sjukvården. Under 2022 kommer Funmed att lansera en prenumerationslösning som kommer att sänka tröskeln och möjliggöra för många fler att ta del av vår väg till varaktig hälsa.
5. Varför pratar ni med era patienter om ”läckande tarm”? Det gör man ju inte den vanliga vården.
Det stämmer att många funktionsmedicinare har pratat om ”läckande tarm” som orsak till sjukdom i säkert 20 år nu, trots att det saknats en stark forskningsbas. Men på senare år har forskningen kommit i kapp den funktionsmedicinska observationsförmågan och bekräftar nu till stor del den här förklaringsmodellen för sjukdomsutveckling. I databasen för medicinska forskningsartiklar, PubMed, kan man idag hitta runt tusen vetenskapliga artiklar med orden intestinal permeability (”tarmgenomsläpplighet”) i titeln, som alla rör humans, alltså människor och inte bara djurförsök. Det här fältet har formligen exploderat de senaste åren, och nu kommer det hela tiden nya spännande kopplingar till olika sjukdomar. Om tarmslemhinnans genomsläpplighet är alltför stor kan oönskade ämnen ta sig in i kroppen. Med den vetenskapligt underbyggda kunskapen kanske det känns mer logiskt att det kan löna sig att försöka komma till rätta med orsakerna till ”läckande tarm”?
6. Ni säger att ni jobbar individualiserat, men ni mäter ju nästan samma saker på alla patienter?
Alla som kommer till oss tillhör arten homo sapiens, det vill säga att de är människor, och har samma grundläggande organsystem och kroppsfunktioner som behöver vara i balans för att inte utveckla olika symtom och sjukdomar. På Funmed har vi därför valt ut en större mängd mätvärden som kan belysa avvikelser i individens biokemi, tarmflora, immunsystem, näringsstatus med mera, som är intressanta att analysera hos varje människa. Därför kan man ta i princip samma labbtester på ”alla” patienter, bara man täcker in tillräckligt mycket. Däremot individualiserar vi behandlingsplanen helt efter de fynd vi gör i varje individs testsvar. Varje människa är unik och behöver en unik behandling för att optimera sin hälsa.
7. Vad har era funktionsmedicinska läkare för utbildning?
Alla våra läkare är vanliga legitimerade läkare eller specialister som valt att vidareutbilda sig i funktionsmedicin i allt från 6 månader till flera år. Utbildningen ges i USA eller här i Sverige och kan ofta vara delvis onlinebaserad. Det är mycket man måste lära sig om man intresserar sig för det faktum att varje individ har sin unika genetik, metabolism, tarmflora och livshistoria. Våra läkare lägger mycket tid på att förstå patienten som helhet, och som funktionsmedicinsk praktiker lär man sig tolka en uppsjö labbtester som sällan används inom traditionell vård. Det kan röra sig om avföringsprov som speglar tarmflora och matsmältningsfunktion, urinprov där man tittar djupare på ämnesomsättning och näringsbrister genom att mäta organiska syror, omfattande hormonanalyser, eller gentester där man letar efter genetiska varianter (SNP, single nucleotide polymorphisms).
Sammanfattningsvis är funktionsmedicin, som Funmed bedriver den, ett koncept där vi noga följer vetenskapen kring hur man kan åtgärda olika avvikelser i en människas kropp för att få friska biologiska system och skapa hälsa.
Läs gärna också
7 orsaker till att ingen lyckats skala upp funktionsmedicin
9 orsaker till varför funktionsmedicin inte redan är standard inom sjukvården
7 vanliga frågor om Funmeds funktionsmedicinska labbtester
Tema: Den medicinska matrevolutionen. Socialmedicinsk tidskrift, 2021, vol. 98, nr 3. https://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/issue/view/161
Referenser
1) Nielsen J. Systems Biology of Metabolism. Annu Rev Biochem. 2017 Jun 20;86:245-275.
2) Loscalzo J, Barabasi AL. Systems biology and the future of medicine. Wiley Interdiscip Rev Syst Biol Med. 2011 Nov-Dec;3(6):619-27.
3) Hanaway P. Form Follows Function: A Functional Medicine Overview. Perm J. 2016 Fall;20(4):16-109.
4) Beidelschies M, Alejandro-Rodriguez M, Ji X, Lapin B, Hanaway P, Rothberg MB. Association of the Functional Medicine Model of Care With Patient-Reported Health-Related Quality-of-Life Outcomes. JAMA Netw Open. 2019 Oct 2;2(10):e1914017.
5) Chung M, van Buul VJ, Wilms E, Nellessen N, Brouns FJ. Nutrition education in European medical schools: results of an international survey. Eur J Clin Nutr. 2014 Jul;68(7):844-6.