Långt innan vi hade raffinaderier och kemiska laboratorier som kunde förse oss med mineraloljor och billiga vegetabiliska fetter, var talg från djur en självklar del av vardagen. Och talg var inte bara ett matfett, utan användes till allt från hudkrämer till tvål och stearinljus. Ordet stearin kommer faktiskt från grekiskans stéar som betyder ”talg”.
Talg har använts av människor över hela världen genom historien. Ett exempel är ursprungsbefolkningar i Nordamerika som tillsatte talg från bland annat bison och hjort i sina ”energikakor” av torkat kött och torkade bär, ofta kallat pemmikan. De smorde också in huden med talg för att skydda den mot sol, vind och kyla.
I Europa var talg ett vardagsfett för både stekning och bakning. Talg blandades också med örter, honung eller rosenvatten för att skapa läkande salvor och krämer.
Den stora förändringen skedde med den industriella revolutionen. Billigare vegetabiliska fetter och syntetiska fetter av mineraloljor lanserades, och talgen försvann ur hemmen. Men nu börjar många ifrågasätta varför.
Varför väljer allt fler talg idag?
I köket
När du steker i talg märker du skillnaden direkt. Fettet är stabilt – det börjar inte ryka förrän vid runt 200 grader, vilket gör det perfekt för stekning. Till skillnad från många vegetabiliska oljor oxiderar det inte lika lätt vid upphettning. Smaken blir rund och fyllig, något som allt fler kockar uppskattar.
Att använda talg innebär också att man tar tillvara mer av djuret, inte bara de delar som hamnar i köttdisken.
På huden
Talgens sammansättning av fetter och fettsyror är väldigt lik den i vår egen hud. Talg är rik på fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) och fungerar som ett tätslutande, mjukgörande lager som stärker hudbarriären och gör att huden behåller mer fukt.
FAKTA
Människans egen talg produceras i huden och kallas sebum. Sebum innehåller squalen, ett mjukgörande och skyddande fettämne som hjälper huden att behålla sin elasticitet och motstå oxidering.
Talg från djur kommer från fettvävnad och innehåller inte squalen, men har däremot en sammansättning av fettsyrorna stearinsyra, palmitinsyra och oleinsyra som ligger mycket nära hudens egen.
I vissa hudvårdsprodukter kombineras talg med en liten mängd squalan (den stabila, hudvänliga formen av squalen, ofta utvunnen från oliv eller sockerrör) för att efterlikna hudens naturliga balans ännu mer.
Talg och akne
Men ökar inte talg risken för finnar? Nej, problemet är inte mängden talg, utan talgens kvalitet.
Akne handlar sällan om för hög talgproduktion, utan om att talgens sammansättning har förändrats, delvis på grund av hormonella förändringar, men även kosten spelar in. Förändringarna innebär att hudens talg blir tjockare och oxiderar lättare. Innehållet av linolsyra minskar, en fettsyra som normalt gör talgen mjukare och hjälper porerna att hålla sig öppna. Samtidigt är hudens barriärfunktion ofta försvagad, så att huden lättare blir irriterad och inflammerad.
Det är alltså kombinationen av förändrad fettsammansättning i hudens och en svagare hudbarriär som ligger bakom utvecklingen av finnar och akne.
Fettsyrorna som finns naturligt i talg från kor verkar kunna hjälpa huden att återställa sin naturliga fettsyrabalans.
Vad säger de som testat?
Människor som kämpat med akne i åratal beskriver i sociala medier hur huden lugnar sig efter bara några veckor med ren talg. Andra med eksem eller extremt torra händer rapporterar att inget annat fungerat lika bra.
Gemensamt för de flesta positiva användare verkar vara att de valt helt ren talg utan parfymer eller andra tillsatser.
Många som provat beskriver:
- mindre torrhet och narighet
- lugnare hud vid eksem och irritation
- jämnare hud över tid.
Men vad säger forskningen?
Tyvärr finns det inte så mycket forskning om talg i hudvård ännu. Det man vet är att talgens fettprofil lämpar sig bra som stöd för hudbarriären. Det bildar ett skyddande lager som minskar vattenförlust från huden – något som är särskilt värdefullt vid kyla, torr luft eller irriterad hud.
Är talg kanske bara en ny hudvårdstrend, precis som kokosolja var på 2010-talet? Det intressanta med kokosolja är att den har dokumenterade antimikrobiella egenskaper tack vare innehållet av fettsyran laurinsyra. Samtidigt är laurinsyra ”komedogent”, det vill säga att den har en tendens att täppa igen hudens porer, och kan därför eventuellt ge problem med finnar om man använder större mängder kokosfett på huden.
Fettprofilen hos talg verkar vara en bättre matchning, särskilt för personer med torr och känslig hud. För vissa kan talg dock kännas för tungt och fett, och personer med mycket akne bör testa försiktigt. Men det märkliga är att många med just akne verkar ha bäst nytta av ren talg, åtminstone om man får tro alla anekdotiska berättelser som finns.
Vill du prova?
Eftersom det är ont om forskning är det enda vi kan göra i nuläget att prova själva. Sök rätt på lokala producenter som säljer 100 % ren talg – utan parfym, oljor eller färgämnen – gärna talg från gräsbetande djur, då blir fettsyrabalansen som mest hudvänlig.
Det är viktigt att talgen är ordentligt renad. Talg för hudvård ska vara helt vit, knappt lukta något och kännas fast men snabbt mjukna vid kontakt med huden.
Vill du sedan ha lite doft och bakteriedödande egenskaper kan du experimentera genom att värma talgen i vattenbad och tillsätta små mängder av rena essentiella oljor och kanske växtfetter som exempelvis sheasmör, jojobaolia, olivolja eller kokosolja om du vill kombinera talgen med egenskaper som finns i dessa.
Några egenskaper hos vegetabiliska oljor:
- Jojobaolja är motståndskraftig mot härskning och har fuktbevarande effekt.
- Kokosolja innehåller den svamp- och bakteriedödande fettsyran laurinsyra som eventuellt kan vara bra mot eksem.
- Olivolja innehåller antioxidanter och kan ha antiinflammatorisk verkan, men innehåller hög andel oleinsyra som kan öka vattenavdunstningen och därför ha uttorkande verkan och försämra hudbarriären.
- Sheasmör är fet och innehåller antiinflammatoriska fytosteroler.
Men glöm inte: hudhälsa kommer inifrån – både kost och stress kan påverka hudens struktur och kvalitet.
Läs mer:
- Näringsbrister som kan förvärra eksem
- Vi hjälper dig med dina eksem
- Hälsocoachens tips om psoriasis
- Vi hjälper dig med psoriasis
Källor
Lin TK, Zhong L, Santiago JL. Anti-Inflammatory and Skin Barrier Repair Effects of Topical Application of Some Plant Oils. Int J Mol Sci. 2017 Dec 27;19(1):70.
Russell MF, Sandhu M, Vail M, Haran C, Batool U, Leo J. Tallow, Rendered Animal Fat, and Its Biocompatibility With Skin: A Scoping Review. Cureus. 2024 May 24;16(5):e60981.
Sataray-Rodriguez A, Oladinni D, Aust N, Suha R, Kothari Z, Easterly J, Luthra A. Rethinking Sustainability in Skincare: A Comparative Analysis of Beef Tallow and Plant-Based Oils. Dermis. 2025;5(3):39.
