I mer än 40 år har de officiella kostråden i USA, liksom i stora delar av västvärlden, dominerats av låg fetthalt, hög andel raffinerade kolhydrater och ett ensidigt fokus på kalorier. Samtidigt har fetma, typ 2-diabetes, fettlever och andra kroniska sjukdomar ökat drastiskt. Nästan en av tre ungdomar har prediabetes i dag, och närmare 90 procent av hälsovårdsutgifterna går till att hantera kroniska sjukdomar.
Att den klassiska matpyramiden nu har vänts upp och ner speglar ett tydligt skifte i synen på vad som driver hälsa och sjukdom. För första gången erkänner USA:s officiella kostråd för 2025–2030 att maten vi äter, dess kvalitet och hur den påverkar metabol hälsa och tarmflora, är viktigare än att räkna kalorier och fettprocent.
Eller som hälsominister Robert Kennedy Jr och jordbruksminister Brooke Rollins skriver i inledningen till de officiella kostråden: The message is simple: eat real food.
Att den här förändringen sker under en amerikansk regering vars övriga politik väcker stark internationell kritik gör utvecklingen komplex, men det förändrar inte de nya kostrådens relevans för hälsan.
De viktigaste förändringarna
- Ultraprocessad mat pekas ut som hälsorisk.
- Proteinrekommendationen höjs till 1,2–1,6 gram per kilo kroppsvikt.
- Animaliska fetter anges som alternativ till vegetabiliska oljor.
- Fullfeta mejeriprodukter ersätter lågfettprodukter.
- Helst inget, men max 10 gram (ca 2 teskedar) tillsatt socker per måltid.
- Vikten av god tarmhälsa betonas.
- Lågkolhydratkost tar plats som ett möjligt alternativ för personer med kronisk sjukdom.
Fördelarna
Ultraprocessad mat pekas ut som hälsorisk
De tidigare kostråden fokuserade på kalorier och enskilda makronäringsämnen (kolhydrater, protein och fett). Nu ligger fokus på naturlig mat och på att undvika ultraprocessade livsmedel med raffinerade kolhydrater, industriella fetter, artificiella tillsatser och även sötningsmedel som aspartam, sukralos och sackarin eftersom de kopplas till störd tarmbarriär, förändrad tarmflora och ökad sjukdomsrisk.
Proteinets återkomst
Rekommendationerna för proteinintag höjs till 1,2–1,6 gram per kilo kroppsvikt. Det är en nivå som bättre speglar den moderna forskningen om bättre muskelmassa, mättnadskänsla och metabol hälsa. Ägg, kött, fisk och mejeriprodukter lyfts som bra proteinkällor tillsammans med vegetabiliskt protein som inte är ultraprocessat.
Att människors proteinbehov inte längre handlar om ett minimum bara för att undvika brist är ett viktigt steg framåt, särskilt för en åldrande befolkning där många har problem med förlust av muskelmassa, insulinresistens och nedsatt fysisk funktion.
Fettfobin släpper taget
En annan tydlig kursändring är att animaliska fetter som smör och talg lyfts fram, tillsammans med fullfeta, naturella mejeriprodukter.
Antagandet att mättat fett per definition är skadligt har inte hållit för närmare vetenskaplig granskning. Forskningen visar i allt större utsträckning att livsmedlets kvalitet som helhet spelar större roll än enskilda fettsyror.
Mindre tolerans för socker
En annan viktig förbättring är den skarpare begränsningen av tillsatt socker. Kostråden ger också konkret vägledning om hur man hittar socker i ingredienslistor och markerar tydligare än tidigare att ett minskat sockerintag är en central folkhälsofråga.
Tarmhälsan får officiell status
För första gången tas tarmhälsa upp i kostråden. Fermenterade livsmedel som surkål, kimchi, kefir och miso rekommenderas som stöd för tarmfloran. Kopplingen mellan ultraprocessad mat, störd tarmbarriär och förändrad tarmflora erkänns också.
Nackdelarna
Taket för mättat fett blir en paradox
Rekommendationen att begränsa mättat fett till under 10 procent av energiintaget kvarstår, trots att solid evidens saknas för detta. Samtidigt förespråkar man ökat intag av rött kött och fullfeta mejeriprodukter. Den ekvationen är svår att få ihop.
Det som borde framkomma är att det viktiga är vad fettet kombineras med: socker och raffinerade kolhydrater eller naturlig mat i form av grönsaker och bra protein.
Protein – fortfarande försiktigt
Det övre rekommenderade taket för protein på 1,6 gram per kilo kroppsvikt innebär att de nya råden fortfarande är försiktigare än vad många forskare anser vara optimalt för fysiskt aktiva individer.
Fullkorn och mjölkprodukter utan nyanser
Fullkorn rekommenderas brett utan tillräcklig hänsyn till glykemisk variabilitet hos personer med insulinresistens. Mejeriprodukter presenteras som generellt gynnsamma trots att laktosintolerans och allergi mot mjölkprotein är vanligt förekommande.
*****************
För oss som jobbar med funktionsmedicin är de här förändringarna inte omvälvande i sig, men det är revolutionerande att flera av de kostprinciper vi tillämpat i decennier nu får officiellt erkännande.
De nya kostråden erkänner till och med att individer med kroniska tillstånd som insulinresistens och typ 2-diabetes kan gynnas av lågkolhydratkost. Det markerar en tydlig brytning med över 40 års fokus på socker, spannmål och lågfettprodukter.
Det vetenskapliga underlaget för USA:s nya kostråd: https://cdn.realfood.gov/Scientific%20Report%20Appendices.pdf
