Funderar du på om du håller på att bli utmattad eller lider av hjärntrötthet? Det kan vara svårt att veta skillnaden då tillstånden liknar varandra mycket. Symtombilderna är nära besläktade och det saknas konsensus kring hur de två begreppen ska användas kliniskt.
När räknas din trötthet som utmattning?
Kriterierna för att ditt tillstånd ska diagnostiseras som utmattningssyndrom är att du, sedan minst två veckor, lider av psykisk och fysisk utmattning som inte går över när du vilar. Orsaken bakom symtomen ska bero på stressbelastning i arbetet och/eller privat, och det ska ha pågått i minst sex månader.
Utmattning är i första hand psykisk, även om de flesta samtidigt upplever en fysisk orkeslöshet. Om du lider av utmattningssyndrom har du svårt att ta tag i saker och upplever en stark mental trötthet. Återhämtningstiden efter aktivitet ökar tydligt för de allra flesta. Förmågan att göra flera saker samtidigt, planera eller hålla en röd tråd genom ett samtal, försämras kraftigt eller går helt förlorad. Det är vanligt att glömma vad samtalet man befinner sig i handlar om, eller att tappa orden. Det kan vara svårt att komma ihåg namn, platser, datum, var bilen står parkerad och liknande.
En konsekvens av svårigheterna blir ofta bristande tålamod, känslomässig berg- och dalbana, ångest och stress. Ökad känslighet för sinnesintryck är vanligt hos den som är utmattad. Likaså fysiska symtom som bröstsmärtor, hjärtklappning, sömnstörningar och magproblem.
Hjärntrötthet försämrar hjärnans förmåga att processa intryck
Hjärntrötthet benämns även som mental trötthet eller fatigue. Om du är drabbad är du troligen känslig för sinnesintryck och blir trött av att hantera information från omvärlden. Utöver att tillståndet påverkar förmågan att koncentrera sig, tänka klart och uttrycka sig – kan det även tillfälligt påverka motoriken. Balans, koordination och muskelstyrka försämras ofta när man blir trött. Andra vanliga symtom vid hjärntrötthet är irritabilitet, gråtmildhet, ljud- och ljuskänslighet och huvudvärk.
Var rädd om energin och fyll på med kraft
Om du är drabbad av hjärntrötthet är det viktigt att du har balans mellan aktivitet och vila, att du lyssnar på din kropp och hushåller med energin. Goda sömnvanor, näringsriktig kost, vila och anpassad regelbunden fysisk aktivitet är bra sätt att undvika att hjärntröttheten ”slår till” och tar över.
Besläktade diagnoser
Även om hjärntrötthet kan vara svårt att hantera och ta tid att återhämta sig ifrån är det oftast ett lindrigare tillstånd än en regelrätt utmattning.
Det vi idag kallar utmattningssyndrom kallas tidigare ofta för utbrändhet. Det begreppet har idag bytts ut därför att det signalerade att man var ”körd” och inte skulle kunna läka och återfå sin kapacitet att fungera som innan diagnosen. Idag vet vi att de flesta kommer tillbaka till ett liv som liknar det de hade innan sin utmattning eller hjärntrötthet, även om vägen tillbaka kan vara tidskrävande och utmanande.
Skillnaden – egen diagnos eller en följd av något annat?
Du kan drabbas av utmattningssyndrom som konsekvens av en intensiv och stressfylld tillvaro (fysiskt, mentalt eller känslomässigt) med bristande återhämtning. Detta är en egen diagnos och därmed finns det en avgörande skillnad mellan utmattningssyndrom och hjärntrötthet: hjärntrötthet är inte en egen diagnos utan oftast en konsekvens av ett annat sjukdomstillstånd.
Utmattningssyndrom kan vara en grundorsak som leder till hjärntrötthet. Stroke, en traumatisk hjärnskada, hjärn- eller hjärnhinneinflammation, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, cerebral pares, hjärntumör, hjärtstopp, neuropsykiatriska funktionsstörningar eller reumatisk sjukdom är andra exempel på grundorsaker som kan ge hjärntrötthet som följd.