Trött kvinna framför dator på kontor

Företag kan spara stora pengar på friskvårdsprogram som verkligen fungerar

Det kostar att vara sjuk. Trots att de flesta större företag har olika friskvårdsprogram är många program för ytliga för att ge effekt. Den största studien som gjorts om företagshälsa visar dock att en fjärdedel av kostnaderna för sjukvård kan kopplas till hälsorisker som skulle kunna förebyggas med effektiva åtgärder.

Så här blir du patient

Flera undersökningar genom åren har visat att friskvårdsprogram som verkligen är framgångsrika ger friskare medarbetare och sparar in mer på sjukvård och frånvaro än vad de kostar att utforma och implementera.

– Det finns massor av välutformade friskvårdsprogram, men de flesta är för ytliga för att ge effekt, säger Michael O’Donnell vid Michigans universitet i USA som ledde den stora studien om företagshälsa.

Riskfaktorer att ringa in

O’Donnell och hans kollegor undersökte 10 modifierbara hälsorisker – beteenden eller situationer som vi själva kan förändra genom vår livsstil – hos en stor grupp anställda, runt 223 500 personer, i sju olika branscher.

Resultaten visade att övervikt var den största av de här faktorerna, följt av bland annat stress, för lite motion, rökning, alkoholkonsumtion, högt blodtryck och högt kolesterol.

Företag kan spara mycket pengar genom att sikta in sig på just de här riskfaktorerna, menar Michael O’Donnell.

– Det blir en win-win för arbetsgivaren och för personalen. Om de anställda får hjälp med att förbättra sin livsstil mår de bättre och minskar sin risk att bli sjuka. Samtidigt sjunker företagets kostnader, eller åtminstone ökar inte kostnaderna lika mycket som de annars skulle göra.

Mindre ork kan kosta en månadslön per år

Gunnar Andersson, mannen som grundade den så kallade Hälsoprofilsbedömningen, konstaterar att svenskarnas kondition har minskat kraftigt medan övervikt och fetma har ökat lika mycket.

Det innebär att många går runt med sämre ork och hälsa. Och om en anställd tappar 10 procent av sin ordinarie fysiska – eller mentala – kapacitet på grund av sämre hälsa innebär det en månadslön per år i kostnader för arbetsgivaren.

– Tänk då vad som händer om en person tappar 20 eller 30 procent. Så att lägga några tusenlappar på möjligheten för personalen att regelbundet se över sin hälsostatus och livsstil kan betala sig bra, till exempel genom en årlig ”besiktning”, säger Gunnar Andersson i podden Allt är arbetsmiljö.

Målet är att bygga upp ett hållbart arbetsliv – att de som har hälsan idag får behålla den över tid och att de som inte har hälsan får chans att bygga upp den igen.

Hur ser ett framgångsrikt friskvårdsprogram ut? Funmed visar vägen

Funmed kartlägger sina patienter på ett bredare och djupare sätt för att bättre komma fram till vad som är de faktiska, grundläggande orsakerna till deras hälsobesvär. Det här angreppssättet möjliggör också en starkt individualiserad friskvårdsplan för kost, sömn, stresshantering och fysisk aktivitet.

– Vi lägger stor betoning på att jobba preventivt, säger Peter Martin, läkare och VD på Funmed. Tack vare vår omfattande kartläggning med ett stort antal tester och frågeformulär ser vi var patienten befinner sig på hälsostegen och kan sätta in olika livsstilsåtgärder tidigt för att bromsa eller vända utvecklingen av olika sjukdomar.

– Mycket av det vi gör handlar om att hjälpa folk att etablera nya beteenden som är positiva för deras liv. Allt detta kräver specialkunskaper hos vårdgivaren och det är därför Funmeds personal är vidareutbildade i funktionsmedicin.

Källor

O'Donnell MP, Schultz AB, Yen L. The Portion of Health Care Costs Associated With Lifestyle-Related Modifiable Health Risks Based on a Sample of 223,461 Employees in Seven Industries: The UM-HMRC Study. J Occup Environ Med. 2015 Dec;57(12):1284-90.

Allt är arbetsmiljö. Avsnitt 5: Gunnar Andersson. Poddsändning: https://healthinnovations.se/podd/

Hemmingsson E, Ekblom Ö, Kallings LV, Andersson G, Wallin P, Söderling J, Blom V, Ekblom B, Ekblom-Bak E. Prevalence and time trends of overweight, obesity and severe obesity in 447,925 Swedish adults, 1995-2017. Scand J Public Health. 2021 Jun;49(4):377-383.

 

Helene Sandström

Text

Publicerad 31 augusti 2021

Dela artikeln på